DEMOKRATI- OCH RÄTTSPOLITIK
Demokratin och rättsstaten har en lång tradition i Sverige. Denna historia har dock kantats av tveksamma ingripanden i den enskildes fri- och rättigheter. Sverige behöver en demokratisk och rättspolitisk nystart. Det innebär en demokrati där makten flyttas närmare individen och där federalistiska principer såsom decentralisering och subsidiaritet tillåts leda utvecklingen. Vi vill se en liberal demokrati och en svensk rättsstat där fri- och rättigheter skyddas, stärks och utvecklas och där maktdelningen får en mer central roll.
Stärkt grundlag och rättigheter
Statens främsta uppgift är att skydda människors fri- och rättigheter. Till detta hör att demokrati utgör det bästa sättet att organisera en stat på. En demokrati löper dock alltid risken att bli majoritetens förtryck av minoriteten och på detta sätt undergräva just de fri- och rättigheter som den ska skydda. Den absolut minsta minoriteten är den enskilde individen. Därför anser Centerstudenter att ett demokratiskt statsskick måste kompletteras med starka fri- och rättigheter som tillförsäkrar ett starkt minoritetsskydd.
​
Utformningen av demokratins spelregler bidrar i hög utsträckning till samhällets och
medborgarnas förutsättningar att utvecklas. För Centerstudenter är delaktighet och de många medborgarnas inflytande är den viktigaste utgångspunkten för de demokratiska arbetsformerna. De frivilliga mötesplatser som skapas när människor väljer att organisera sig i föreningslivet och liknande är grundläggande hörnstenar för ett starkt samhälle.
​
Vår grundlag ska stadfästa de grundläggande rättigheterna för medborgare och andra enskilda. Möjligheten till domstolsprövning i demokrati- och rättighetsfrågor är av avgörande betydelse för en fungerande och verklig maktdelning. I Sverige finns dock ingen tradition av att rättighetsbäraren själv driver sina frågor och såväl den juridiska som den praktiska möjligheten för enskilda att driva talan mot staten är begränsad.
Vi vill därför:
-
att det för grundlagsändring bör krävas två identiska beslut av riksdagen med två tredjedelars majoritet med ett mellankommande ordinarie riksdagsval
-
att maktbefogenheterna mellan stat, region och kommuner bör regleras tydligt i grundlagen
-
att enskilda ska ges en lagstadgad generell rätt till skadestånd då staten, kommuner eller regioner kränker individens grundlagsstadgade rättigheter
-
att enskilda ska ha rätt till ersättning för ombud i förvaltningsärenden då denne haft skälig anledning att få sin sak prövad
Brott har blivit ett alltför normaliserat inslag i människors vardag. Att garantera de enskilda medborgarnas trygghet i sin vardag är en av statens kärnuppgifter. Trygghet innebär att skydda den enskildes rätt till liv, egendom och privata angelägenheter gentemot staten. Trygghet innebär även att staten, i situationer där individens rättigheter hotas av andra individer, har en skyldighet att gripa in. Vi anser därför att det behövs väsentligt ökade resurser till de myndigheter som i Sverige arbetar brottsförebyggande, brottsbeivrande samt vårdar de människor som blivit tilldömda straff.
Centerstudenter ser i dagsläget ett stort behov av reform avseende de brott som finns reglerade i svensk lag. Utöver detta ser vi även ett behov av reformer kring
Effektiv rättspolitik
straffet i dess längd samt innehåll. Straffskalor har sedan 70-talet varit föremål för flertalet reformer utan ett enhetligt eller systemiskt synsätt. Vidare har även synen på straffets upprättande funktion alltsedan den socialdemokratiska idén om straffet som ett socialpolitiskt instrument kommit att inta en allt mer central roll. Utöver detta finns det flertalet brott som i grunden främst drabbar den enskilde förövaren och därför inte lämpar sig för straffrättslig reglering i vår mening. Trots att det finns stora moraliska och etiska värden kopplat till kriminalpolitiken är det av yttersta vikt att svensk kriminalpolitik byggs på vedertagen forskning och empiri och inte blir ett verktyg för signalering och symbolpolitik.
​
Sedan länge har arbetet med att stärka brottsofferperspektivet pågått i det svenska rättsväsendet. Införandet av ett målsägarbiträde för att stödja den brottsutsatte har varit en framgångsrik reform som underlättat för många att våga och orka driva processer mot sina förövare. Vi ser det därför synnerligen bekymmersamt att brottsutsattas rätt till sådant målsägandebiträde på senare år inskränkas. I vår mening bör en brottsutsatt ha rätt till målsägandebiträde avseende fler typer av brott än i dagsläget och dessutom beviljas även i högre instanser.
Vi vill därför:
-
att hela rättskedjan behöver stärkas för att ett effektivt polisiärt arbete ska kunna följas upp med tillräckliga resurser och kortare tidsfrister hos de brottsbeivrande och brottsförebyggande myndigheterna, såsom Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården
-
att det bör utredas hur socialtjänst, polis och skolan enklare kan samverka och utbyta information i brottsförebyggande syfte
-
att brottsbalken ses över i sin helhet för att tillförsäkra att handlingar som inte drabbar andra än den som företar handlingen, exempelvis innehav av narkotika för enskilt bruk, inte längre är kriminaliserade
-
att en part som har rätt till målsägandebiträde i första instans ska som huvudregel också medges rätt till detta i samtliga högre instanser
Fortsatt för den personliga integriteten
Frågan om integritet har aldrig varit så aktuell som idag. I takt med teknikens utveckling lever vi allt mer digitala liv och mer och mer information om oss blir tillgängliga. Samtidigt har debatten om rätten till personlig integritet minskat i Sverige och det har skett en omfattande syftesglidning i fråga om i vilka ändamål övervakning av olika slag används. Centerstudenter anser att rätten till personlig integritet är en grundläggande rättighet och en självklar utgångspunkt i en demokrati.
De senaste åren har polismyndigheten dock fått alltmer utökade befogenheter att
övervaka och nyttjandet av hemliga tvångsmedel har ökat. Samtidigt är det svårt att utvärdera i vilken mån utökade befogenheter leder till effektivare brottsbekämpning. Idag finns till exempel ingen bra överblick över hur hemliga tvångsmedel används. I många frågor som rör brottsbekämpande verksamhet riskerar efterfrågan av mer resurser och en ständig teknikutveckling leda till att personlig identitet blir av sekundärt värde. Centerstudenter anser att den enskildes personliga integritet bör tas i större beaktning samt att det måste ställas högre krav på myndigheter att redovisa användningen av hemlig övervakning och avlyssning.
​
I takt med att kommunikation flyttar ut på internet blir det vanligare att kommunikation krypteras. Kryptering är ett viktigt verktyg för att skydda privatliv och affärshemligheter mot olaglig avlyssning. Samtidigt försvårar kryptering hemlig avlyssning av brottslingar. Mot denna bakgrund höjs röster om att polis och underrättelsetjänst ska få möjlighet att avlyssna krypterad kommunikation, något som är lättare sagt än gjort eftersom syftet med kryptering är just att det omöjliggör avlyssning. Det ska aldrig vara olagligt att skydda sig mot övervakning.
Vi vill därför:
-
att användningen av hemliga tvångsmedel och överskottsinformation ska vara restriktiv med
hänvisning till individens personliga integritet -
att staten inte ska bedriva generell datalagring eller massövervakning.
-
att det aldrig ska vara brottsligt att skydda sig från övervakning och avlyssning
-
att förslag såsom massövervakning med hjälp av ansiktsigenkänning eller chat control inte ska införas
Nora Karlsson
Rätts-, demokrati och jämställdhetspolitisk talesperson
Centerstudenter är fria tankars hem. Vi kämpar för en effektiv och frihetlig rättspolitik, där varje individs rätt respekteras och vi satsar på effektiva och beprövade åtgärder för att tackla kriminalitet och utanförskap.