top of page
giammarco-boscaro-zeH-ljawHtg-unsplash.jpg

HÖGRE UTBILDNINGSPOLITIK

I strävan efter sanning förbättras vår kunskap om världen, vilket ger oss verktyg för att lämna den i bättre skick än den vi föddes in i. Det är vid lärosätena som denna process fortgår. För att säkerställa kunskapsarvets fortlevnad och den kontinuerliga utveckling är det av högsta vikt att lärosätena är högkvalitativa och fria. Staten eller andra aktörer får aldrig tillåtas inskränka akademins autonomi på ett trängande sätt. För den enskilda människan innebär en utbildning att fritt kunna uppfylla sina drömmar, ha social rörlighet och att få verktyg att bevaka sina rättigheter. För henne kan såväl koppling till arbetsmarknaden som bildning vara det viktiga. Samhället har en skyldighet att möjliggöra utbildning för individen utefter hennes förutsättningar, snarare än att hon ska anpassa sig efter statens behov. 

samuel-bryngelsson-rTZ2_XqeRNU-unsplash (1).jpg

Friare lärosäten

Ett problem med dagens finansiering av den högre utbildningen är att den styr mot genomströmning och har en dålig omfördelningsprofil. Idag får högskolor och universitet medel för varje person som tar examen - vilket riskerar uppmuntra till att sänka kraven istället för att förbättra undervisningen. Centerstudenter vill istället att lärosätena ska få resurser baserat på hur många studenter som är inskrivna. Men ett än större problem är den renodlade offentliga finansieringen som gäller. I Sverige är det primärt barn till föräldrar som har det gott ställt som läser vid högskola och dessa barn kommer med stor sannolikhet även själva bli höginkomsttagare. Samtidigt är det samtliga skattebetalare - inklusive undersköterskorna och städarna som finansierar dessa personers utbildning. Centerstudenter vill se ett system där

den högre utbildningen är delvis finansierad genom begränsade studieavgifter, vilket utöver att rätta till omfördelningsproblemet även skulle stärka studentens känsla av ägandeskap över sin utbildning.

Idag är nästan samtliga lärosäten inom den högre utbildningen organiserade som myndigheter och är därmed direkt underställda regeringen. Det anser inte vi representerar en akademi skild från politikers nyckfullhet, och är en sårbarhet för Sverige vid händelse av att regeringen skulle börja agera odemokratiskt. I samma anda bör lärosätenas autonomi stärkas, exempelvis genom att de ska få större fog att styra innehåll i utbildning och forskning, liksom att utforma egna antagnings- och urvalsprocesser.

Till sist bör universitetets status skärpas genom att tydliggöra kraven för att få kallas just universitet och inte bara högskola. Med det sagt tror vi att akademin idag spelar en alldeles för stor roll i samhället. Akademiseringen av samhället är inte bara till godo och många tjänster idag hade kunnat utföras av någon med lägre utbildning. Samtidigt finns det många bristyrken som bidrar till den höga arbetslösheten. Lösningen är att stärka yrkeshögskolan som spelar en avgörande roll för Sverige. De behöver få tillstånd att verka mer långsiktigt, med mindre byråkrati och mer autonomt.

Vi vill därför:

  • att resurstilldelningssystemet för högre utbildning reformeras för att slopa antalet helårsprestationer som kriterium för anslag

  • att lärosäten ska tillåtas ta ut studieavgifter som begränsas i omfattning och ska vara möjliga att betala via lättillgängliga lån, exempelvis CSN-lån

  • att på sikt bör det statliga huvudmannaskapet för landets universitet och högskolor avskaffas till förmån för privata former, företrädesvis stiftelser

  • att lärosätena ska tillåtas ta fram egna antagnings- och urvalsprocesser

  • att kraven för att uppgradera högskolor till universitet bör tydliggöras och skärpas.

  • att yrkeshögskolorna ska ges förutsättningar att verka mer långsiktigt genom förlängda tillståndsperioder och möjlighet att själva utforma sina program

Innan studenten har hunnit bli en student ska den göra ett stort val - nämligen det av utbildning. Aspekter i detta val är både kvalitet på undervisning och arbetsmarknadsmöjligheter efter genomförd utbildning. Denna information är dock inte alltid tillgänglig, vilket gör det svårare för studenter att göra informerade val och försämrar lärosätenas incitament att leverera bra utbildningar. Det anser Centerstudenter borde åtgärdas. Vi är många som har erfarenhet av dåligt organiserade kurser med trötta föreläsare som inte skapar något värde. Det är dock svårt, och ofta inte värt det, att skapa förändring. För att förbättra situationen vill vi att studenternas rätt mot lärosätena stärks, exempelvis genom att eventuella studieavgifter (beskrivet ovan) ska kunna betalas tillbaka om utbildningen inte håller måttet.

shubhesh-aggarwal-urlD3v2Ii1E-unsplash.jpg

Studenterna

Vi vill därför:

  • att kvalitetsjämförelser grundade i studenters tidigare erfarenheter och relevant statistik publiceras i syfte att möjliggöra välgrundade val mellan utbildningar och lärosäten

  • att enskilda studenters rätt gentemot universiteten stärks och omfattas av konsumenträttsliga bestämmelser

  • att studiebidraget ska fasas ut för att ersättas av ett renodlat lån och fribeloppet för studielånet ska tas bort

  • att sociala trygghetssystem bör anpassas bättre efter studenters situation

louis-reed-pwcKF7L4-no-unsplash.jpg

Forskningen

Det är genom forskning som världen drivs framåt. Många av de revolutionerande upptäckter som format historien har varit rena överraskningar och lyckträffar. På samma sätt som politiken inte vet vilken teknik som kommer rädda klimatet eller vilken bransch som skapar störst värde för konsumenter, vet de inte heller vilken forskning som är mest värdefull. Det är det forskarna själva som vet. Idag finns det dock ett stort problem med att enorma mängder tid läggs på att ansöka om forskningsmedel till specifika projekt, istället för att forska. Projektmedlena innebär också en stor politisk styrning av vad som forskas på. Därför anser Centerstudenter att basanslagen för forskning borde öka. 

För att förenkla forskningen behöver även vissa dataunderlag tillgängliggöras. Därför bör myndigheter och andra offentliga organ vara bättre på att tillgängliggöra sin forskning, i den mån det är lämpligt. Det skulle vara till gagn både för den erfarne forskaren, liksom för den unga kandidatuppsatsförfattaren. När dessa forskningsresultat väl är färdigställda, är det dock rimligt att man även går åt andra hållet och delar med sig av den kunskap man producerat. När forskning har skett med hjälp av offentliga medel, bör även forskningen vara tillgänglig för offentligheten.

Vi vill därför:

  • att öka basanslagen för forskning till lärosätena

  • att en god balans mellan grundforskning och tillämpad forskning bör råda, exempelvis genom mer samfinansiering och samverkan

  • att forskningsresultat som producerats med offentliga medel ska publiceras offentligt

  • att myndigheter och offentliga instanser bör tillgängliggöra sin data för forskning i den mån det inte finns särskilda anledningar att undanhålla, såsom personlig integritet eller rikets säkerhet

giammarco-boscaro-zeH-ljawHtg-unsplash.jpg
12-CR2A9185.jpg

Sven Molenkamp

Utbildnings- och forskningspolitisk talesperson

Centerstudenter är fria tankars hem. Vi kämpar för en roligare och friare studietid - för en akademi och högre utbildning som i större utsträckning styrs utan politiska pekpinnar och riktlinjer. 
bottom of page