top of page
thomas-reaubourg-JRUVbgJJTBM-unsplash.jpg

MILJÖ- OCH KLIMATPOLITIK

Liberalismen är en grön ideologi som värnar människors frihet. De negativa rättigheterna som innebär att en persons frihet slutar där den andres inskränks, innebär också rätten till en ren miljö och ett stabilt klimat. Precis som det är fel att skada någon genom fysiskt våld, är det fel att skada någon genom att förgifta dennes grundvatten. Naturen är en tillgång för människan, inte tvärtom. Det rör sig emellertid om otroligt komplexa system och oanade konsekvenser kan drabba människan långt bort i tid eller rum. Därför krävs det att försiktighetsprincipen tillämpas i klimat- och miljöfrågor. Med hänsyn till kostnader och respekt för människors liv och frihet ska vi gradvis minska skadan från föroreningar i luft, vatten och mark, gynna naturvärden och minska klimatavtrycket. Detta åstadkoms genom att sätta upp tydliga, internationella konkurrens- och teknikneutrala regler, där principen om att förorenaren betalar tillämpas.

andreas-gucklhorn-Ilpf2eUPpUE-unsplash.jpg

En energipolitik för den gröna omställningen

Leveranssäker och stabil elförsörjning är viktiga förutsättningar för den svenska industrin och ekonomin. Det är också en grundförutsättning för den gröna omställningen där prognoser om en kraftigt ökad efterfrågan av fossilfri el ställer höga krav på politiken. Centerstudenter förespråkar en fri marknad med minimal statlig inblandning och ser inget behov av subventioner eller andra marknadsrubbande åtgärder på energimarknaden utöver beskattningen av koldioxidekvivalenter. Idag finns olika typer av statlig inblandning som skapar snedvridande incitament, exempelvis att det inte får byggas fler än 10 reaktorer på fler än de tre befintliga platserna och att det inte är lagligt att bryta uran i Sverige.

Ett annat exempel är kommunal tillstyrkan för vindkraft, ofta kallat kommunalt veto, vilket inte tillämpas på annan likvärdig miljöfarlig verksamhet. 

Främsta garanten för ett långsiktigt, stabilt och hållbart energisystem är att låta fossilfira energikällor konkurrera ut fossila energikällor som beskattas baserat på deras negativa klimatpåverkan. För att inte näringslivet eller samhället i stort ska drabbas av negativa konsekvenser på grund av osäkerhet i energiförsörjningen bör energipolitiken eftersträva långsiktighet där tydliga spelregler för energisektorn läggs fram. Detta bör ske med enhetliga skatter och inte detaljregleringar eller punktskatter likt den historiska effektskatten placerad på kärnkraft eller avfallsförbränningsskatten. I en alltmer elektrifierad ekonomi kan energieffektiviseringar komma att ske naturligt, till följd av högre pris och ökad efterfrågan. 

Vi vill därför:

  • att energiskatten bör sänkas till den lägsta möjliga nivån 

  • att kravet på kommunal tillstyrkan för vindkraft bör avskaffas 

  • att kärnkraft bör behandlas på samma sätt som övrig fossilfri elproduktion 

  • att subventioner av alla energislag bör fasas ut 

  • att energiproducenter som genererar externaliteter för energisystemet i form av svängmassa kompenseras ekonomiskt för detta

Naturen är värdefull på många sätt. Genom att förvalta och bruka naturen på ett hållbart sätt kan vi bruka resurser över tid utan att utarma tillgången. Snabba klimatförändringar och oansvariga ingrepp i miljön påverkar ekosystemens balans och innebär i förlängningen en negativ förändring av den biologiska mångfalden. Olika ekosystem är olika känsliga för påverkan. Statliga skydd för natur och ekosystem ska därför optimeras genom att vara träffsäkra för att uppnå miljöresultat med minimala kostnader och frihetsinskränkningar. 

När egendom är tydligt avgränsad och ägd är det lätt att reglera skador på den. Det är därför viktigt att äganderätten och principen om frihet under ansvar värnas i frågor om naturresurshantering och att långsiktighet är ett ledord. Många resurser

omid-roshan-Evss0Whf5OI-unsplash (1).jpg

Naturresurser

kan emellertid enskilda personer inte göra anspråk på. Luften vi andas, vatten som obehindrat korsar landsgränser och den biologiska mångfalden är exempel på̊resurser som är svåra att isolera och äga enskilt. Om det inte är möjligt att äga dem enskilt uppstår behovet av regler för att skydda omgivningen från skada. Därför är syftet med miljöbalken bra, men idag motverkar regelverket projekt, innovationer och investeringar som är nödvändiga för klimatomställningen. Miljöperspektivet är oerhört viktigt, men klimatet får inte förbises. Vi menar att miljöbalken måste revideras för att ta hänsyn till båda.  

Vi vill därför:

  • att frihet under ansvar ska gälla som grundprincip för naturresurshantering, om de så gäller lantbruk-, skogs, eller gruvnäring.

  • att äganderätten bör värnas och full ersättning bör alltid utgå till markägare vid intrång i äganderätten

  • att naturskydd ska vara träffsäkert utformade och inte inskränka på människans frihet 

  • att miljöbalken bör revideras för att möta den nödvändiga klimatomställningen

  • att företag som arbetar med naturresurshantering bör ges rimliga förutsättningar för att bedriva sin verksamhet långsiktigt 

gonz-ddl-a1Lm99Kkqtg-unsplash.jpg

Klimatet

Klimatförändringarna är ett av de största hoten mänskligheten står inför. Den viktigaste orsaken är den kraftiga ökningen av växthuseffekten som är en konsekvens av människans utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Statens främsta uppgifter för att hantera klimatfrågan är att möjliggöra tillgång till ren, billig och pålitlig energi, skapa välfungerande marknader och incitament som minskar utsläpp av växthusgaser samt investera i forskning och utveckling som ej ännu är marknadsmässigt lönsam. Därtill är subventioner för växthusgasutsläpp oacceptabla sett till klimatfrågans akuta karaktär och bör därför avskaffas. För att minska de globala utsläppen krävs en politik med effektiva ekonomiska styrmedel.

Koldioxidskatt och utsläppshandel är användbara styrmedel för att minska klimatutsläppen på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. På så sätt kan klimatet skyddas utan att det går ut över jobb och tillväxt. Samtidigt som vi i Sverige höjer skatter och avgifter på föroreningar eller konsumtion av varor och tjänster som ger upphov till utsläpp, måste vi ha i åtanke att sådana åtgärder kan driva produktion från Sverige till mindre energieffektiva konkurrerande industrier, och således ge upphov till en nettoökning av utsläppen. Därför behövs internationellt samarbete för att skapa teknikneutral prissättning på utsläpp och enhetliga internationella normer.

Vi vill därför:

  • att enhetlig prissättning av koldioxidekvivalenter är den primära åtgärden i en effektiv klimatpolitik, där priset på utsläppsrätter måste öka och undantagen från koldioxidskatten måste avskaffas 

  • att alla subventioner av växthusgasutsläpp bör avskaffas 

  • att prissättningssystem för utsläpp bör utvidgas till fler länder och kopplas ihop genom bilaterala eller multilaterala avtal 

  • att mekanismer för att beskattning av import kan vara ett instrument för att tillse en enhetlig beskattning av utsläpp tills dess att andra länder eller regioner integrerat sina prissättningsmekanismer med varandra

  • att det bör införas en ersättningsmodell för koldioxidlagring 

thomas-reaubourg-JRUVbgJJTBM-unsplash.jpg
15-CR2A9238.jpg

Ida Wallinder

Klimat, miljö och landsbygdspolitisk talesperson

Centerstudenter är fria tankars hem. Vi kämpar för en effektiv miljö- och klimatpolitik som tacklar klimatutmaningarna här och nu. 
bottom of page